torsdag 22 april 2010

Jag brast och tårarna kom

Efter att ha fått vänta 2 veckor på att komma till läkare på den ort jag nyss flyttat till, var det idag 14.oo äntligen dax, hade jag vetat innehållet av mötet med läkaren hade jag ALDRIG gått dit, men som sagt efter att ha haft det kämpigt efter min knäskada att hitta någon som förstår mig så höll jag ju mina tummar att denna gången skulle det hända.
Togs emot av en dansk doktor, jag förklarade problemet med svullna, tunga ben, att jag har problem med mitt knä att jag inte får sova på natten, att min medicin var slut och så vidare.
Total nonchalans från hans sida, tyckte jag skulle cykla, jag förklarade att efter knäoperationen kan jag inte utföra det böj momentet som cykling innebär Jag såg på han att han skyllde allt på min övervikt att jag hade mig själv att skylla, i stället för att han frågade mig efter mer fakta.
Jag kände mig kränkt, och hävde ur mig att bara för att jag e tjock så rör jag faktiskt på mig, men 3 promenader om dagen är smärtsamma sedan efteråt... Han sa att då fick jag väl gå 6 gånger om dagen då....jag kände mig så trampad på då han sedan sa att sjukvården var inte platsen för mig och mitt knä, efetrsom jag är opererad så kan ju vårdcentralen inte gör något. Jag sa att något måste vara fel där inne, han lyssnade inte.
Jag ställde mig upp kände att kampen var förlorad, orken och kraften som avrunnen, jag ville be han fara och flyga. I stället öppnade jag dörren och bara gick...
Väl utanför dörrarna, ute i friska luften kom tårarna rinnande nedför mina kinder medans jag väntade på älsklingen..
Nu är jag bara tom, fick tips om en privat läkare som ska vara bra, ska nog ringa han, men detta måste få sjunka in först.
Hur ska man orka prata om sina problem då ingen lyssnar och förstår....
Och hur ska man orka med livet och ladda om för nästa besök då man ständigt har ont..
Nu sitter jag här dessutom utan några värktabletter, då receptet inte förnyades *suck*

Nu ska jag laga mat, sedan en lång het dusch och efter det drar jag filten över mig och hoppas att morgondagens möte med arbetsförmedlingen går bättre än detta gick..

6 kommentarer:

  1. lilla vän. ledsen jag blir att läsa detta. finns inget värre än idioter till läkare. vissa undrar man varför de valt sitt yrke?!!
    hoppas den privata är bättre!
    stor kram till dig

    SvaraRadera
  2. Å, stackars dig! Det är beklämmande att höra! Jag har själv känt likadant flera gånger när jag varit på vårdcentralen. Jag tycker att du ska ringa dit igen i morgon och berätta hur kränkt du kände dig idag. Sen ska du kräva att få komma tillbaka och få ett nytt besök hos en annan läkare. Kan den inte heller hjälpa dig så be att han skickar dig till en specialist. Ge dig inte!!
    Jag tror på dig och jag ska hålla tummarna!!

    Massa kramar!

    SvaraRadera
  3. Tack till er båda.
    Tryggt att veta att man har goda vänner som stöttar och finns där....Det värmer mitt ledsna hjärta just nu.....
    Tack för tipset pernilla, men jag orkar inte ringar dom någe mera, fick tips av älsklingen om en tydligen BRA privatläkare som tar sig tid att lyssna, så honom ska jag ringa nästa vecka......

    PÖSS

    SvaraRadera
  4. dom är helt jävla värdelösa här uppe på vårdcentralen.. hoppas det löser sig med den andra..

    hoppas du får en bättre dag imorgon, kram lena

    SvaraRadera
  5. Ja urs den gubben var inget att hänga i julgranen......
    Tack för kramen Lena, den behövdes...

    SvaraRadera
  6. Fyyy fan!!!!

    Jag lider med dig och tycker det är rent ut sagt för jävligt!

    Men...så här blir det när en minoritet utnyttjar systemet och resurser - som redan är för få - o det blir inget kvar till de verkligt behövande. Tyvärr.

    Hoppas d löser sig!!!

    Kram!!!!

    SvaraRadera