fredag 30 oktober 2009
torsdag 29 oktober 2009
Frostigt
onsdag 28 oktober 2009
Hakan till golvet
En tjej jag lärde känna genom mitt x (en släkting till han) vi har varit väldigt tighta, men så tappade vi någonstans den där kontakten, hon mådde dåligt, jag mådde dåligt och orkade väl inte varsamt ta hand om våran vänskap.....
Nu läste jag just på hennes status uppdateringar att hon visst fött en liten flicka..WHAT???????????????????? Jag visst ju inte ens att hon haft en kille och att hon blivit gravid....Jag kan faktiskt fortfarande inte fatta det......
Jag försöker kolla tillbaka i tiden, har jag värkligen inte pratat med henne på 9 månader, och varför har hon inte delat denna underbara nyhet med mig?
Jag måste erkänna det...SAKNAR HENNE och hennes son (sedan förut)
Planer
Och det har jag oavsiktligt tagit fasta på denna gången, jag kan faktiskt också vara lite mystisk.. hi hi......
Jag kan säga så mycket att det finns någon där som berört mitt inre på en sådan nivå som jag inte trodde var möjligt.....
Du vet vem du är ;)
/Maria
Härlig dag
Vi strosade runt i stan, tittade ut och in i butiker..
Köpte mudd till min kjol (att ha i midjan)
Hittade också lite pyssel saker, sådana kan man aldrig få för många av =)
Sedan blev det fika på Söderströms Conditori....super god macka (se dedan) + gott kaffe, rena himmelriket befann jag mig i en stund.......
Ny dag, nya möjligheter
Ja ni som känner mig väl vet att jag kan svaja helt från ena dagen till den andra, är kanske därför jag också kan vara svår att få grepp om....
Ett frostigt täcke ligger som en skyddande värmeduk över gräsmattan och solens strålar har nu letat sig fram och dansar fram och bildar olika skuggor...
Mmm det är lite magsikt ute idag...
Jag ska snart göra mig i ordning, sedan blir det en träff med min kompis Linda på stan och lite ärenden, och absolut helt säkert en fika på något mysigt ställe.....
Så alla ni, gå ut och fånga dagen och gör den till din!
tisdag 27 oktober 2009
Röran
Som så många gånger förr känns det som jag står och stampar på samma ställe, att jag inte kommer någonstans utan att risken är större att jag faller under ytan, du vet då du simmar och är så trött att du inte vet om du orkar hålla dig uppe...
Jag bråkar mot värken som håller på att ta över min kropp, viljan att träna, men att jag inte får det för mitt knä nu att jag måste ta hänsyn till det och ta det lugnt och gå till sjukgymnasten på fredag och höra vad hon säger. samtidigt som mitt knä jublar att jag inte tränar utan bara går 3 gånger om dagen så har min rygg/nacke det desto värre av att jag inte tränar...= ont där med
Innerst inne är jag lyckligare än jag varit på länge på grund av en person som kommit in och satt mitt inre i gungning, men samtidigt finns dom där andra tankarna där vilket har gjort att jag känner mig väldigt upp och ner i humöret, ena timmen vill jag dansa och sjunga mig fram på promenaden i det andra ögonblicket vill jag bara stänga dörren, släcka ljuset och vara för mig själv.....
Ni ser ju.......rööööörigt
Bubblig
lördag 24 oktober 2009
Och så lite värmande drycker
Gör så här:
Sleigh Ride
6 koppar
120 g mörk choklad 70% kakaohalt
1 l starkt, hett kaffe
1 dl Dansukker Florsocker
2 tsk Dansukker Vaniljsocker med äkta vanilj
3 dl mjölk
2 dl vispgrädde
Gör så här:
1. Smält chokladen i en skål över vattenbad.
2. Tillsätt Florsocker, Vaniljsocker och kaffe och rör tills allt är blandat.
3. Tillsätt mjölken. Vispa till skum med elvisp innan det hälls upp. Grädden vispas till fast skum och läggs på drycken.
(Bilden är från Internet)
Sydamerikansk kärleksdryck
2 glas
4 dl mjölk
1 dl grädde
100 g mörk choklad
1 tsk Dansukker Vaniljsocker
3 msk Dansukker Mörkt Muscovadoråsocker
1 krm salt
40 ml mörk rom
kajennpeppar
Gör så här:
1. Hacka chokladen i bitar. Värm mjölken och grädden. Tillsätt chokladen, vaniljsocker, muscovadoråsocker och saltet. Fördela romen i två glas. Häll på den varma chokladen. Dofta över cayennepeppar. Drick genast.
Testa!
Julgottis
Vit kardemummatryffel
ca 20 stycken Kardemumman ger den vita chokladen precis den spännande smaksättning den så väl behöver. 1 dl Vispgrädde200 g vit choklad2 msk Svenskt Smör1 tsk kardemumma1 dl kokos Gör så här:1. Koka upp grädden och dra sedan kastrullen av värmen. Bryt ned chokladen och rör ut den i grädden tillsammans med smör och kardemumma.
2. Häll upp på en djup tallrik och ställ kallt.
3. Forma små tryfflar av smeten och rulla i kokos. Förvara svalt.
(bilden är från Internet)
Saffranscheesecake med pepparkaksbotten
Ingredienser:
75 g Svenskt Smör 180 g pepparkakor 4 dl Crème Fraiche 1/2 dl socker 1 paket saffran 3 ägg 1 msk citronsaft lite raspat citronskal
till servering: florsocker och tinade björnbär
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 200°. Smält smöret. Stöt pepparkakorna till smulor eller kör dem i matberedaren. Tillsätt smöret och blanda.
2. Tryck ut kaksmulorna i en form med löstagbar kant. Ställ det hela kallt en stund i kylen.
3. Vispa ihop crème fraiche med socker, saffran och ägg. Smaksätt fyllningen med citronsaft och rivet citronskal.
4. Häll det i formen och grädda cheesecaken i ugnen i 20-25 minuter eller tills den stelnat.
5. Pudra florsocker över kakan och servera med tinade, lättsockrade björnbär eller annan frukt.
(Bilden är från Internet)
Choklad och saffranstryffeltårta
Ingredienser:100 g smör 200 g mörk choklad 2 dl strösocker 4 st ägg
Saffranstryffel: 1 dl vispgrädde ½ påse(ar) saffran, á 0,5 g 200 g vit choklad Till garnering: 40 g valnötter 75 g mörk blockchoklad
Gör så här:1. Sätt ugnen på 200°.2. Smält smöret i 2-liters kastrull. Ta från värmen.3. Bryt chokladen i bitar och låt den smälta i smöret. Rör tills allt är smält.4. Vispa ner socker och sedan äggen ett i taget till allt är jämnt blandat.5. Häll smeten i en smord form med lästagbar kant, ca 24 cm i diameter.6. Grädda på andra falsen nerifrån 15-20 min. Låt kallna.7. Stöt sönder saffranet och låt det koka upp med grädden. Hacka chokladen och låt den smälta i den varma grädden. Häll smeten över chokladtårtan och låt stelna. 8. Smält chokladen och doppa nötterna till hälften i choklad. Låt de stelna innan du lägger dem på tårtan.9. Förvara tårtan i kyl fram till servering.
NJUUUUTTTT
OPS!
Så nu ska jag på informationsmöte där den 2 november.....
Efter det en fika med underbara Anna och sedan till hydro för att tanka, väl framme där klev jag ur bilen, gick fram till tanklocket för att få mig en STOR överraskning.Ahaaaaaaaaaaaa luckan till bensinlocket gick inte upp..WHAT?????
Då slog det mig, att det nog hade lite att göra med att mitt centrallås på bilen gått sönder för någon vecka sedan, inte hade jag tänkt så lång...ops....
Eftersom jag knappt hade någon bensin var jag tvungen att tanka, så jag pallrade mig in på macken och pratade med han bakom kassan som snällt följde mig ut till bilen...
Han sa att man kan gå igenom kofferten, då tar man lös inredningen på sidan, vi kollade in det men det var alldelens för avancerat. Så jag frågade han om han inte hade en skruvmejsel, sa att eftersom luckan gick att öppna någon centimeter så kanske man kunde komma i mellan med den och trycka in sprinten så den kunde komma ur hålet och få upp luckan...
Efter några försök så lyckades vi äntligen..fan vad gött, nu får jag komma ihåg att inte stänga luckan bara.. ha ha ha
Halloween monster
torsdag 22 oktober 2009
Tårar
Jag vet alla ni som känner mig blir ledsna när jag skriver sådant som detta, att ni blir oroliga......Tack för att ni finns för mig och bryr er...
Men just nu behöver jag bara vara ensam, så fort jag pratar med någon kommer klumpen i brösten och risken för tårarna.....
Jag behöver gå i ide en stund....dra täcket över huvudet och försvinna för en stund
Det blir för mycket helt enkelt, bägaren rinner över och alla beslut och måsten blir till slut för stora...
Sjukvård vad då?
Ja jag vet det är hårda ord, men jag känner mig så jäkla trampad på...
Eftersom dom inte hjälpt mig eller jag blivit bättre i mitt knä här i Lidköping så fick jag tipset om en bra klinik i Göteborg, ringde dit idag till den enda ortopedläkaren där var det väntetid till i slutet av januari, sekreteraren berättade att om han nu skulle kunna ta emot mig och jag måste opererats, så har han inget avtal utan man måste betala ur egen ficka, lägsta avgiften för en vanlig inte så svår operation 17.000, vart sjutton skulle jag ta sådana summor...
Efter det beskedet som jag hade hoppats på som positivt, blev jag rätt nere, tänkte att jag ringer väl min vårdcentral igen, krigade ju med dom i över 1 år innan jag fick hjälp och fick vänta ännu längre på både magnetrönken( som fick göras till slut i gbg, väntade 3 månader på den) sedan fick jag vänta 4 månader innan jag fick komma till kirurgen och så väntan på operation...
Svaret jag fick av hon som satt i telefonen på vårdcentralen var att dom nog inte kan hjälpa mig, att det var kö hos läkaren, att jag måste träna......
Ahaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa höll på att få ett utbrott, ville bara säga åt henne att flyga och fara, fattar dom vad jag går igenom varje dag, skulle dom själv vilja uppleva samma sak...
Om någon har ett bra tips på en förstående bra doktor som är bra på knän eller bara bra, hör av er!
Blääää
Förvirrad, trött, deppig sitter jag här och vill inget hellre än att dra täcket över huvudet och bara sova bort dagen!
onsdag 21 oktober 2009
Rörigt
Mitt inre gör uppror och det visar sig genom att jag e så trött, gäspar hela tiden, känns som kroppen stänger ner och jag konstant skulle kunna sova....
Boven i dramat är tvånget från arbetsförmedlingen att söka jobb jag vet att jag i nuläget inte orkar jobba med, pågrund av mitt knä....
Just nu sitter jag i en sits som inte känns behaglig och från höger och vänster haglar remisserna som jag så länge fått vänta på, just nu när jag kanske inte blir kvar (fast jag vill) då kommer hjälpen som ett brev på posten...*suck*
Fick veta på arbetsförmedlingen idag att dom kan koda mig så att jag slipper söka jobb som läkarna anser att jag inte klarar av i nuläget, innan jag fått riktig hjälp..Men det gäller ju att hitta den läkaren som har förståelse och kan skriva ett sådant utlåtande.. Mitt i all röra som det inte vore nog, ska jag ta ett tufft beslut i morgon, samtidigt som jag måste hoppa på arbetsförmedlingens program på fredag för att inte bli utan pengar...
Ahaaaaaaaaaaaaaaaaa
fredag 16 oktober 2009
Mer äventyr
Uppdatering från mitt lilla äventyr
Med lite stress i kroppen steg jag på bussen i onsdag 14 oktober i Lidköping mot Skövde, stressen blev ju inte mindre av att buss chauffören kom för sent och bussen lämnade 8 minuter sen...
Med tur så kom jag ju på mitt tåg ändå, skulle dela sov kupé med 2 stycken till, jag hamnade i mitten. Då jag var alldelens ensam i hytten då jag steg på så avnjöt jag en medtagen macka och kaffe på stående fot...
Natten var skit jobbig, jag har jätte svårt att sova på tåg över huvud taget och den natten blev det nog inte mer än mellan 30 minuter upp till 1 timmes sömn som jag fick..puhhh...
Trevligt då jag skulle på en anställnings intervju och sedan spendera hela dagen där, inväntande nästa tåg....
onsdag 14 oktober 2009
JOBB INTERVJU
Det var en tjänst som köksbiträde...
Jag ringde först och snackade med hon som ägde stället innan jag sökte och redan då lät hon positiv, men då jag inte har så bra självförtroende efter över 1 år som arbetssökande så tänkte jag att det jobbet får jag ju inte...
I alla fall ringde hon för en vecka sedan och sa att hon vill jag skulle komma upp på en intervju, oj oj oj brottom blev det att parata med arbetsförmedlingen, och i fredags var jag där på besök....Efter lite surande från tanten jag fick prata med och jag som slog näven i bordet och blev lite hård i munnen så fick jag min tågbiljett som dom är skyldiga att hjälpa mig med och betala....
Så nu i kväll då "Bonde söker fru" visar min nuna i tv så sitter jag på ett tåg ......
I morgon 9.15 är jag framme, håll tummarna för mig e ni snälla, jag behöver det här...
Kram
Bonde söker Fru
Och kanske till och med såg en glimt av mig i förra programmet...
YES...det e sant, jag är med i "Bonde söker fru"
Jag fick ett infall förra vintern att skriva då jag tyckte det var en av bönderna som stack ut...gjorde det mest som en kul grej och ett infall...
Gissa om jag tappade hakan då telefonen ringde en dag och sa
-Ja hej vi ringer från Bonde söker Fru, det är så att bonden som du skrev till ska vi följa och han har valt ut ditt brev, så vi skulle gärna vilja se dig här på inspelningplatsen den 1 juli...
HJÄLP!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vad har jag nu gett mig in på, ska jag tacka ja och en massa andra frågor hann gå flyga igenom mitt lilla huvud...Nä tänkte jag sedan, dax att utmana sig själv att göra något man tycker e lite otäckt och samtidigt vara med om ett äventyr, för jag menar hur många får vara med om chansen att medverka i en STOR populär tv-serie???
Så i kväll lär ni se mig då bönderna går in i det vanliga rummet för att mötas av alla tjejer och killar i detta fallet då en tjej var med...
Finns mycket att berätta, men det sparar jag tills efter program serien är slut....med hänsyn till mitt skriftliga avtal med Tv4:a
Fler kort kommer då programmet slutas visas på tv
Tystnad
tisdag 6 oktober 2009
Att använda sina sinnen
På så sätt att jag kräver inte mycket, men jag använder alla mina sinnen då jag gör det.
Det känns som hela världen liksom öppnar sig, man ser den med andra ögon...
Man uppskattar det lilla och dom små sakerna....
Jag kan sitta på en sten vid havet och bara försvinna bort i mina egna tankar några timmar, för mig är det njutning och balsam för själen..
Färgerna, luktern, ljuden och varför inte smakerna...
Att se någon annan njuta är också njutning för mig, att ge och få uppskattning med en kram, några ord.....
Vi har blivit så insnöade på det här stora, att man ska uppmärksamma varandra med dyra gåvor, nästan så vi sätter oss på ruinens brant, i stället för att förstå att det bästa och mest värdefulla vi kan ge någon är vår egen tid.....
Varför inte stanna upp och omfamna livet, i stället för att springa på högvarv igenom det?
Identitet/giftemål
Och har alltid tyckt, och det är ju som sagt min åsikt, den kan ju inte delas av alla...
Att om man nu är en själständig individ som träffar någon och blir kär och man sedan bestämmer att gifta sig, många tar ju mannens efternamn då, en del tar båda.....
Men varför ta bort hela sin identitet som faktiskt ett efternamn är, det visar ju kanske inte personligen vem jag är, men vart jag kommer ifrån, mitt ursprung....Om jag helt tar bort mitt namn och tar någon annans namn, vart e då jag?
Jag vet faktiskt inte om jag vill gifta mig, men det kanske är lätt att säga nu då jag är singel och inga barn har. Jag vet att många väljer giftemål för att det blir lättare om någon skulle gå bort och andra praktiska saker, och så är det ju med allt i livet, smaken är som baken...
Vad jag menar och vad som passar bäst för mig, är väl att jag skulle kunna ge ett sådant löfte mellan bara han och jag.....
Jag kan se mig i vit klänning (av det enklare slaget) stå där i en John Bauer liknande miljö och byta ringar....
Jag har faktiskt ändrat mina åsikter där, som litet tös och ända upp till jag var runt 30 så drömde jag om ett stort kyrkbröllop, men man växer och saker förändras.....
Sova
måndag 5 oktober 2009
Att få vara jag
Det jag menar är att under många år var jag någon som folk ville att jag skulle vara, speciellt i tonåren då jag var en grå mus som nickade och höll med andra, deras åsikter blev mina.
Under ett förhållande blev jag nertryckt och att vara jag, lite djup och då lite deprimerad var inte okej.
Nu har jag blivit stark nog och jag vet vad jag vill och inte vill ha i mitt liv, jag har fått skinn på näsan och makten över mitt liv....
Jag anser det är viktigt att än om man blir kär och går in i ett förhållande så delar man tvåsamhet, men jag är fortfarande jag (en egen individ) jag kommer aldrig att sitta ihop med min blivande partner. Jag har behovet av ensamhet för att få tid bara för mig själv (ja jag vet det låter flummigt) och ladda batterierna. Att man kan göra saker på skilda håll, ha egna vänner och intressen. Förstår mig inte fel jag gör gärna saker med den jag älskar (mer än gärna) men man får inte tappa bort sig själv.....för tappar du dig själv, då har du tappat allt! Man kan inte bara ge, man måste också få.....
torsdag 1 oktober 2009
Det har ordnat upp sig
Jag hade bestämt mig att inte gå ut och parta loss något innan halloween festen den 31 oktober....Men har saknat mina vänner och kände att jag behöver nog lite party, lite djupa eller inte djupa samtal, lite vin under västen (konstigt ordspråk det där)........
Eftersom jag är, å nej jag vet inte om jag vågar säga det.....( e blond) så hade jag fått en rätt ful utväxt i mitt svarta hår, och så kan man ju inte se ut, så i kväll har jag haft skönhetsvård, noppat och färgat ögonbryn samt färgat håret...WOW det blev som en ny brud *ler*
Resten av kvällen spenderades i soffan under ett fluffigt täcke och ca: 30 tända värmeljus, gud vad underbart det är att se ljusets låga dansa och göra mönster och skuggor på väggar och tak......Och mysfaktorn är ju hela 100% hade varit fulländat om jag haft en mysig man att kramas med......
Nu väntar sängen och sköna drömmar, tyckte det såg ut som helmåne igen men jag kanske misstog mig, vi hoppas det för annars får jag inte sova något i natt....
Jaaa har jag inte berättat att jag e en varulv eller var det vargar som vaknade till liv ?
Sov gott alla underbara människor!
Slitningar
Varför ska jag alltid vara så uppriktig, varför kan jag ibland inte tänka först innan jag talar...
För ni som inte vet så bor jag tillfälligt inneboende hos min mamma pågrund av olika orsaker som jag inte orkar ta upp nu. Då jag är arbetssökande så går jag ju då hemma hela dagarna och eftersom jag har 60% a-kassa, snart ingen alls så har mamma varit snäll och sagt att ingen hyra behövs betalas, då har vi i stället delat på maten, jag har tagit någon räkning i mellan åt och så sköter jag mark servicen här hemma, diskar, städar, handlar, tar in post, lagar mat, tvättar + andra saker....Och ibland tappar jag bara sugen, jag känner det som min plikt att vara duktig hela tiden, ibland orkar inte kroppen med, då jag börjat sova dåligt och har rätt ont i mitt opererade knä och det andra för den delen, fick ju domen (atros) för ett tag sedan...
I alla fall brast det lite för mig idag då jag snackade med mamma, sa att det kändes som hon inte uppskattade det jag gör, att hon bara kan komma hem till maten serverad och så vidare...
När allt det där trillat ur min mun, så drabbades jag som så många gånger förr av djup ångest över mitt beteende, och började se till mig själv att hur mycket visar jag att jag uppskattar min mamma, ja kanske med handling, men hur många gånger med ord. Jag har ju lätt att känna mig sårad av vissa saker mamma säger, men det hoppar ju apor ur munnen på mig med riktat till henne, inte för att såra, mest egentligen för skämt, men om jag inte tar hennes ord på skämt varför ska hon då ta mina så...
Gud känner mig rätt förvirrad, förbannad och frustrerad att jag som 36-åring inte kan klara mig själv, att jag inte kan ha ett eget boende, ett jobb, ett liv.....
Det är väl mer dom små gesterna och sakerna jag tänker på, som att köpa en tidning mamma tycker om då jag handlar, att köpa ett visst pålägg som jag vet hon uppskattar. Att som igår då hon jobbade sent, ha poppat popcorn och gjort kaffe tills hon kom hem....Kanske nämner hon orden av uppskattning, kanske är det jag som inte hör dom!